Fåglar och en armadillo

Dagen efter den spännande simturen med sjökor cyklade vi från Crystal River till Cedar Key, en sträcka på 9,2 mil. Cedar Key är ett litet charmigt fiskesamhälle och vi bodde alldeles vid vattnet. Nästa dag cyklade vi 11,4 mil, från Cedar Key till Steinhatchee och idag från Steinhatchee till Perry. Dagens cykling var kortare än tidigare, 6,5 mil, men det var riktigt kallt och motvind. Annars går det bättre och bättre med cyklingen och vi har inte lika ont längre. De senaste dagarna har vi också mestadels fått cykla på fina vägar med lite trafik. De allra flesta som vi möter i trafiken är mycket hänsynsfulla. I allmänhet tycker jag folk här är väldigt vänliga – hejar, pratar lite och önskar en lycka till.
 
Pilen på kartan visar var vi är just nu
 
 
 
Fikapaus
 
 
Vi trodde först att det var röda blad, men det röda är frökapslarna på en lönn (lönnäsor)
 
På väg mot Cedar Key. En vacker väg och en genväg trodde vi
 
Men den var översvämmad på flera ställen. Dessutom visade det sig att vi gjorde olagligt intrång och att vägen ägdes av en jaktklubb. Föreståndaren för jaktklubben kom åkande och var först lite sträng, men sedan otroligt hjälpsam och skjutsade oss tillbaka då vägen var oframkomlig
 
En söt Armadillo
 
Fiskgjuse 
 
I Cedar Key
 
Ett fantastiskt träd med ekorrar, fågelkvitter och epifytiska växter
 
Pelikaner i Steinhatchee
 
 

Simma med sjökor

I dag på vår lediga dag i Crystal river har jag och Richard haft förmånen att simma med sjökor -eller sirendjur som de också heter. Det regnade och var kallt och vi kände oss först inte sugna på att bada. Men jag är så glad att vi gjorde det och fick se och uppleva de här fantastiska varelserna.
 
Upp till en femtedel av Floridas sjökor samlas i Crystal river vintertid, det är för att det finns varma källor som har sina utlopp här. Med hjälp av Mike och José hittade vi ett ställe där de höll till.
 
 
Vi instruerades att inte närma oss djuren, utan låta dem ta kontakt. Det var fascinerande hur vänliga, nyfikna och sociala de var. De kom ofta nära, ibland fick vi försiktigt klia dem på magen och vid några tillfällen gnussade de sina ansikten mot våra. Lycka!
 
Sjökorna är däggdjur som andas med lungor men är helt anpassade för ett liv i vatten. Deras närmaste släkting är faktiskt elefanten. Trots sitt utseende har sjökorna en väldigt låg fetthalt och är därför ointressant som byte för till exempel hajar. Den enda egentliga fienden är människan. I USA är den en federalt skyddad art.
 
 
Det är Richard som har fotat under vatten. José har tagit fotona på mig och Richard.
 
Så här glad blir man när man simmat med sjökor
 
Gångna tiders sjöfarare trodde att sjökorna var sjönymfer – sirener – på grund av sina besynnerliga och mystiska undervattensläten och sånger.

Ett kyligt Florida

Sedan förra inlägget har vi haft en ledig dag i Osprey samt cyklat tre dagar: Osprey – Ruskin 9,2 mil, Ruskin – Port Richey 12,9 mil och Port Richey – Crystal river 10,8 mil. Under cyklingen till Ruskin kändes det som att vi hade bra flyt. Dagen efter var tuffare, det var kallt och blåsigt (motvind), dessutom blev turen flera mil längre än vi beräknat vilket gjorde att det hann mörkna innan vi var framme. Även dagen efter var kall och blåsig. Svårt att tro att det kan vara så kallt i Florida. Trots att cyklingen ofta är en riktig utmaning, så har vi det väldigt bra och får uppleva mycket. Här kommer några bilder från de senaste dagarna.
 
I dag har vi haft en ledig dag i Crystal river och simmat med sjökor – det blir ett separat inlägg 😊
 
 
På vår lediga dag i Osprey promenerade vi i en nationalpark.
 
Där såg vi ett bo med en familj vithövdade havsörnar. En av föräldrarna sitter uppe till höger i trädet och en har just kommit tillbaka med mat till de två ungarna i boet. Häftigt!
 
 
I Ruskin bodde vi på det här tjusiga hotellet.
 
och tittade på solnedgången.
 
På väg mot Port Richey. Vid norra Tampa bay kunde vi cykla alldeles vid vattnet.
 
Ännu en fin cykelväg. Skönt med alternativ till de stora vägarna där det är mycket trafik.

I Osprey

I förrgår cyklade vi från Everglades city till Matlacha, en liten ö mellan Fort Myers och Pine Island. Matlacha verkar vara ett riktigt mysigt och charmigt samhälle, men vi hann inte se så mycket då vi kom på kvällen och åkte morgonen därpå.
Resan mellan Everglades city och Matlacha var 14,7 mil. En riktigt jobbig tur mot slutet, särskilt då vi behövde cykla en del på större vägar med mycket trafik. Den första delen var underbar då vi cyklade längst fin natur med massor av fåglar och alligatorer.
I går cyklade vi från Matlacha till Osprey i Sarasota, en sträcka på 11,6 mil. Också här en del sträckor med mycket trafik, men även mindre fina vägar. De sista 2 milen cyklade vi på en härlig cykelväg som vi upskattade mycket.
Idag har vi en ledig dag här i Osprey. Richard har just kommit tillbaka från en löptur och nu ska vi se vad vi hittar på.

Första cykeldagen

I går morse startade vi från vårt hotell i Miami och cyklade de 13,5 milen till Everglades city. Det var en fin, rolig och jobbig dag.
Det var härligt att cykla genom Everglades, Floridas träskmark. Vid sidan av vägen såg vi alligatorer, sköldpaddor och vackra hägrar.

I dag har vi inte cyklat utan haft en härlig dag i Everglades city. Vi har bland annat paddlat kajak i mangroveträsken.
I morgon bär det av igen och då cyklar vi till Matlacha.

Death Valley

Nu har vi varit hemma i Umeå i 5 dagar. Så skönt att komma hem, träffa familj och mysa med katterna. Jag hann inte lägga upp bilder från sista delen på vår USA-resa, men här kommer några foton från Death Valley och Mojaveöknen.
Death Valley i Kalifornien är den varmaste platsen på jorden med ett värmerekord på 57 grader. I juli månad ligger temperaturerna mellan 31-47 grader.
 
Dantes View.
 
 
En kaktus.
 
Zabriskie Point.
 
Mesquite sand dunes.
 
 
 
Mosaic canyon.
 
Det är kväll och 47 grader varmt.
 
Här har vi lämnat Death Valley och växtligheten har ökat.
 
 
En stor kotte.
 
 
 

Grand Canyon

Vi har lämnat Samoa och njuter av semester och äventyr i USA. Efter några dagar på Hawaii åkte vi vidare till Los Angeles och nu har vi just kommit fram till hotellet i Las Vegas. I går besökte vi Grand Canyon, här kommer några bilder därifrån.

 
 
 
På förmiddagen vandrade vi omkring och tittade på den storslagna utsikten.
 
 
 
 
 
 
 
 
På eftermiddagen åkte vi helikopter, det var så häftigt. Här ser man Coloradofloden slingra sig fram.
 
 
 
 

Semester på Ofu

Nu är vi tillbaka efter en härlig vecka på Ofu. Det var jag, Richard, Marcus och Sebbe som åkte dit, Saga ville hellre stanna på Tutuila och umgås med kompisarna. Här kommer några bilder från vår resa, det blev många undervattensbilder – vi snorklade minst en gång per dag, ofta två.
 
Ofu är en av Manu’aöarna (Ofu, Olosega och Ta’u) och hör till Amerikanska Samoa.
 
Det är en oerhört vacker ö, med endast 250 invånare (Ofu och Olosega sammantaget) och nästan inga turister. 
 
Jag på stranden nedanför Vaoto lodge där vi bodde.
 
 
Ofu och tvillingön Olosega är sammanlänkade av en bro. Vi cyklade/sprang över till Olosega en dag, här har vi just passerat bron igen och är på väg tillbaka. Richard passade på att hoppa i från bron och ta ett dopp.
 
Sebastian cyklar.
 
Toaga beach. Enligt samoansk folktro är denna strand mötesplats för Manu’as onda andar. Troligtvis är det därför vi fick ha en av världens vackraste stränder alldeles för oss själva.
 
Wattled honeyeater.
 
Richard promenerar på Toaga beach. 
 
 
Threadfin butterflyfishes.
 
Någon ler mot mig inifrån en grotta…
 
En Porcupinefish tror jag. Den var stor!
 
Ornate butterflyfish.
 
Vackra koraller.
 
Forcepfish.
 
Arc-eye hawkfish.
 
Christmas tree worm.
 
Mushroom coral.
 
Achilles tang.
 
White-spotted surgeonfishes.
 
Trumpetfish.
 
Lemonpeel angelfish.
 
Giant clam.
 
En annan sort av jättemussla.
 
 
 
Kul med biljard på Vaoto lodge.