Från Yuma cyklade vi till Calexico, en resa på 10 mil som tog oss in i vår sista delstat Kalifornien. Efter en skön vilodag i Calexico fortsatte vi mot den lilla byn Boulevard. De 10,2 milen kom att bli de tuffaste hitills då de innehöll en stigning på 1 364 meter. Och det var gassande hett, 38 grader och vindstilla. Jobbigt, men häftigt.
I går begav vi oss från Boulevard mot San Diego, 11,5 mil i en natur som snabbt ändrat sig från öken till grönare landskap med stora ekar och ringlande bäckar

Vi såg en fin ökenleguan på vägen mot Boulevard

Här syns hela ödlan med den långa svansen

En blommande kaktus i Calexico


Här växte ovanligt många ocotillos (växten med röda blommor), vilket säkert är skälet till att den närliggande byn heter just Ocotillo

Första delen av färden mot Boulevard var skön

Sedan nådde vi Laguna Mountains och klättringen började

Även gårdagens cykling till San Diego bjöd på en del uppförsbackar (740 meters stigning)

Men i går var det, som tur var, mest utför (drygt 1 800 meter)


Och här bär det av uppåt igen

När vi åt lunch igår hörde vi personalen tillkalla hjälp för att ta bort en orm bakom huset. Vi följde med ut och fick se en liten, tjusig skallerorm. De ville göra sig av med den och jag frågade om vi kunde ta med den och släppa ut den långt från restaurangen – det fick vi

Vi tog med oss ormen i en burk och släppte ut den på en plats långt från bebyggelse

Vi (Richard) döpte den till Skaller-Frida. Ganska gulligt tycker jag 😍 Det känns otroligt att ha fått vara med om det här och att ha fått komma så nära det här fantastiska djuret. Det är en Southern pacific rattlesnake, kallas också Black diamond rattlesnake

Ju närmare vi kom San Diego desto grönare blev det. Vackert, men det känns vemodigt att lämna öknen. I dag har vi en ledig dag i San Diego och i morgon cyklar vi till Oceanside där Richard ska göra en halv Ironman på lördag